Det är fredag och det är ett perfekt tillfälle att ha ett målarmaraton in på tidig morgon. Det finns mat i kylen, snus i dosan, hunden är avpissad och mp3n laddad med bra musik. So far, so good.
Men så hade jag ingen duk. Så, hantverkare som man är så skulle jag minsann spänna upp en egen. Precis som jag gjorde förr i tiden, då spände jag alltid upp bomullstyg över spånskivor och grundade med vanlig grundfärg. Funkade perfekt. Nu hade jag ingen spånskiva så det fick bli en vanlig ram som jag frigjorde från en redan förstörd duk.
Och så duken då. Ah, bomull är för klent för att ha på en träram. Så Pompe fick offra sin filt, eller i alla fall hälften av den, den är i linne nämligen. Spände upp den med hjälp av en häftapparat. Hade ingen vanlig klammer så jag fick modifiera en häftapparat. Någorlunda smart, varannan klammer stack ut en bit så jag fick hamra in de senare.
Ser att ramen är lite sne av allt hamrande. Blir lite smått irriterad men jag böjer till lite och 3 knakningar senare så ser den någorlunda rak ut.
Så! Tänk så trevligt att ha lite att pyssla med framför dumburken, fotboll dessutom! Då var det bara grundningen. Lade ut sopsäckar som skydd vid sidorna, duken över och sedan fram med grundfärgen i akryl. Gesso alltså. Gick inte att öppna. Burken var ny, men gick inte att öppna. Bänder tills jag får jack i händerna och får upp en liten flik, men locket sitter alltjämt kvar. Går ut på baksidan då jag är orolig över att färgen ska skvätta ner altanen. Får upp locket 1 mm, kör in en kniv, färgen skvätter och.. Ett stort jack i pekfingret. Aaah, man ska ju vara försiktig. Så var det ja.
Springer in igen, gör rent såret, på med plåster och sedan plasthandskar som skydd. Får upp en så pass stor öppning i burkhelvetet att jag kan hälla över lite i en annan burk. Då var man igång! Häller över, springer runt halva huset, in i lägenheten och ut på altanen och börjar grunda. Och, detta ska ju bli ett par lager, jag vill ha en vit fin och jämn yta.
Börjar pensla, varpå det börjar blåsa. Irritationen är nu påtagande. Sopsäckarna lägger sig tack vara blåsten på duken. Lägger tillbaka sopsäckarna, ser att färg hamnat på golvet. Börjar tvätta bort färgen. Ser att ett par insekter satt sig på tavlan. Ser också att ett 100-tal svarta hårstrån från Pompe numer pryder första lagret. Just det ja, jag är ju utomhus och det blåser, vilket innebär en del skit från träd och buskar också. Barr och sånt.
Färg överallt.
Irritationen övergår nu i ilska, då jag också märker att man ska grunda dukar INNAN man spänner de på en ram. Särskilt en ram med ett kors i, som det är i större ramar. Vad händer? När tavlan ligger ner så sjunker duken ner, färgen samlas runt korset och varenda penseldrag som görs framhäver nu innanmälet av den förbannade ramen.
Skiter i allt.
Häller resten av Gesson över fanskapet i sann Jackson Pollock-stil, slänger ner penslar och skit i en påse, slabbar runt ordentligt och stänger dörren till altanen i hopp om att skiten ska flyga iväg och aldrig mer besvära mig.
Gör ett par mackor och kommer på att färgen kanske runnit igenom duken. Vilket den har. En och en halv timmes skrubbande och en kraftig genomgång av det svenska språkets fulaste svärord senare, så har jag ingen duk, bara en jävla träram och Gesso inkletat på en linneduk fylld med hundhår, insekter, löv och annan skit som blåst in. Dessutom är mina händer röda av allt skrubbande, och humöret påminner om nånting som man oftast ser hos personer i madrasserade cellar.
Aldrig mer Gesso!
Aha!!! undrade va är det för färgburk vid soptunnan,håller själv på och målar om köket (tak-väggar) helvete är det detta som min kära hustru har penslat väggarna med. skönt mysteriet med färgburken vid soptunnan har klarnat.