You are currently browsing the monthly archive for april 2008.

Nåväl, dag två med målandes på agendan. Tänk vilka problem jag hade förr att sätta mig vid det där jäkla staffliet. Varför vet jag inte riktigt, men det är en bra mycket större ansträngning för eder bloggare att sätta sig där än att kliva upp 05.30 och traska till jobbet. Att knega på vanligt vis är en sak som kan funka i vilka förhållanden som helst egentligen. Även om man är hungrig, trött eller deppig så kan man ta sig igenom skiten.

Men, så kommer man då till det där med att sätta sig ner. Och ta tag i penseln. Om jag är trött så går det bort helt. Är jag hungrig så kan jag inte ens göra ett penselstreck och om jag är deppig.. Nej nej. Omöjligt. Så oftast så krävs det nästan förberedelse mentalt, i alla fall för min del. Att bara ”sätta sig” har aldrig funkat för mig, men allt det här är givetvis summan av att jag verkligen kastar in hela mig själv i målningen. Bildligt talat, givetvis. Anders Zorn kunde inte förmå sig mer än ett par timmar vid oljepaletten, och jag vill minnas att Rembrandt hade dito problem. Så, det är väl med en viss tacksamhet man har dessa dilemman. Och belöningen för ansträngningen kommer ju i form av en verkligt sällsynt behaglig känsla när man tillbringat en viss tid med penslarna. Jag brukar säga att ”det spelar ingen roll om jag så sliter i en hel månad på ett lager och får en voluminös löneutbetalning. Det finns verkligen inget som slår känslan av belåtenhet av att ha färdigställt en bra målning”.

Nåväl. En whiskey på det här, sen är jag ruskigt belåten. Har målat frenetiskt i två dagar nu, och jisses vad bra jag mår!

Annonser

Jag kom ju faktiskt på att jag och min käre bror hade vår egna Valborgsmässoafton redan nu i helgen. En ganska nyttig sådan. Han är numer ägare, förmodligen stolt sådan, av Loftahammar. Alltså inte hela Loftahammar, men huset där de flesta på min mors sida har tillbringat sina tidigare somrar.

Att ta sig en öl vid en eld kan vara lite lätt magiskt. Särskilt då om bakgrunden är en äng och det man eldar egentligen är gamla kvarlevor från ett trettiotal år av samlande. Men, man kan inte spara på allt. Skål!

 

Hur många inlägg ska man ha på en dag egentligen? Eller på en vecka. Hur pingar man en blogg och varför är det ett hyfsat sorgligt faktum att man måste infoga en bild i varje blogginlägg för att göra det intressant?

Nåväl, stilrenhet är helt klart att föredra när man bloggar. Att kategorisera sina blogginlägg är också en smart idé som jag av nån outgrundlig anledning har missat.

Nåväl, idag är det Valborgsmässoafton. Vilket är trevligt, men inte mer än trevligt. Jag är 25 år gammal och har lekt i fyllesandlådan sen innan jag var tonåring, vilket i mitt fall innebär att det ska till en hel del faktorer för att göra en tillställning mer än trevlig.

Först och främst: Ekonomi. Förr i tiden (vi snackar 90-tal) kunde man klara sig på en halv veckopeng och tak över huvudet för att en kväll skulle kategoriseras som lyckad. Senare blev man lite mer bortskämd med den där biten och numer duger inte ett sexpack från Q8 och en någorlunda vindtät replokal längre.

Sen fyllde man 18. Oj då. Jag behöver väl egentligen inte ens gå in på detaljer hur denna bemärkelsedag över en natt förändrar ens nattliga leverne.

Men krogen blir lätt tråkig i längden, när man börjar klättra över 20-strecket så krävs mer än bara en krogkväll. Och när man kommer halvvägs till 30 så är en helt vanlig krogkväll inte speciellt kul. Faktum är, att krogen lockar allt mindre.

Så, vad som krävs nu är nånting speciellt. Nånting som gör det värt att vara bakfull en dag, och halvbakfull dagen därpå.

Och, i skrivande stund inser jag att en kväll framför staffliet känns mer lockande. Nu ska jag komma på vilken bild jag ska ha med i bloggen, för att den ska bli någorlunda intressant att läsa.

Men alltså, bilden ovan tillhör det temat som jag valde. Och, jag gillar den. Konstigt nog ska tilläggas, och jag tycker redan att det ser stilrent och fräscht ut. Vafan!! Så ska det ju inte gå till!

Ok, jag ska åtminstone ha en ny header. Det måste jag ju ha för att skapa nån sorts jävla genuinitet..

Jag är dock ruskigt stolt över ordet ”ateljéidyll”. Det rymmer mer eller mindre allt jag vill blogga om, det är min favorittavla med Carl Larsson, samt att jag har en viss konstig förkärlek för ordet ateljé. Samma sak med ordet studio. (Nu när jag skriver detta är de kursiva orden så pass lutande att de mer eller mindre ligger ner. Jag har fått panikångest över mindre irriterande detaljer).

Men men, jag gillar WordPress än så länge.

 

Detta blir då det tredje blogghotellet jag gästar, och jag hoppas innerligt att detta kan komma att bli det sista. Jag väljer blogghotell efter två saker: Utseende och reklam. Jag vill kunna modifiera sönder skiten så att det blir überpersonligt, och jag vill INTE ha reklam. Tack! Detta inlägget, och bloggen i sig är helt oannonserat än så länge.
Ser redan ett fel. När jag trycker på ”enter” så hoppar markören ner två våningar. Detta gillar jag inte alls.