Det är lätt att bli ljummen i bröstet vid tankar om ‘förr i tiden’. Ja, vi människor har den speciella egenheten att drömma oss tillbaka till episoder där vi inte ens var tilltänka.

Men ibland har det sina skäl. Igår morse åkte en full mugg kaffe ut på datorbordet och det hela renderade givetvis i att min arma laptop slocknade. TV har jag inte haft på många år.

Det visade sig vara en ganska förnöjsam dag. Lägenheten totalstädades, även i de vrår man vanligtvis inte ger mycket uppmärksamhet. På eftermiddagen började jag skissa på ett nytt verk jag planerat sedan en tid. Man börjar givetvis fundera på människors vara och ickevara i sina egna intressen när man ockuperas enbart av det man borde ockuperas av; ett papper, en blyertspenna. Kultur uppstår i samhällen med överflöd, alltså då gränsen för svält inte längre är precis hack i häl. Då det finns tid över för annat och då strävan om en estetiserad folkidentitet uppkommer.

'The philosopher' av Rembrandt

I min egen värld uppstår kultur lite omvänt. Jag sitter för mycket vid datorn, och även om den tiden i stor mån berikar mig – jag skriver mest och läser – så blir det ändå för mycket tid, vilket man inser när man helt plötsligt får mer saker gjort utan denna lilla mojäng jag just nu sitter framför.

Datorn surrade igång igen kring midnatt, men jag funderar allvarligt på att adoptera bort datorn ändå.

Annonser